| 23 Kapitlet |
1 |
Därefter talade Jesus till folket och till sina lärjungar --
|
2 |
och sade: »På Moses' stol hava de skriftlärde och fariséerna satt sig. --
|
3 |
Därför, allt vad de säga eder, det skolen I göra och hålla, men efter deras gärningar skolen I icke göra; ty de säga, men göra icke. --
|
4 |
De binda ihop tunga bördor och lägga dem på människornas skuldror, men själva vilja de icke röra ett finger för att flytta dem. --
|
5 |
Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora. --
|
6 |
De vilja gärna hava de främsta platserna vid gästabuden och sitta främst i synagogorna --
|
7 |
och vilja gärna bliva hälsade på torgen och av människorna kallas 'rabbi'. --
|
8 |
Men I skolen icke låta kalla eder 'rabbi', ty en är eder Mästare, och I ären alla bröder. --
|
9 |
Ej heller skolen I kalla någon på jorden eder 'fader', ty en är eder Fader, han som är i himmelen. --
|
10 |
Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus. --
|
11 |
Den som är störst bland eder, han vare de andras tjänare. --
|
12 |
Men den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd. --
|
13 |
Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som tillsluten himmelriket för människorna! Själva kommen I icke ditin, och dem som vilja komma dit tillstädjen I icke att komma in. --
|
14 |
--
|
15 |
Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som faren omkring över vatten och land för att göra en proselyt, och när någon har blivit det, gören I honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än I själva ären! --
|
16 |
Ve eder, I blinde ledare, som sägen: 'Om någon svär vid templet, så betyder det intet; men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden av sin ed'! --
|
17 |
I dåraktige och blinde, vilket är då förmer, guldet eller templet, som har helgat guldet? --
|
18 |
Så ock: 'Om någon svär vid altaret, så betyder det intet; men om någon svär vid offergåvan som ligger därpå, då är han bunden av sin ed.' --
|
19 |
I blinde, vilket är då förmer, offergåvan eller altaret, som helgar offergåvan? --
|
20 |
Den som svär vid altaret, han svär alltså både vid detta och vid allt som ligger därpå. --
|
21 |
Och den som svär vid templet, han svär både vid detta och vid honom som bor däri. --
|
22 |
Och den som svär vid himmelen, han svär både vid Guds tron och vid honom som sitter därpå. --
|
23 |
Ve eder, I skriftlärde och fariséer. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlåten det som är viktigast i lagen, nämligen rätten och barmhärtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra. --
|
24 |
I blinde ledare, som silen bort myggan och sväljen kamelen! --
|
25 |
Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som gören det yttre av bägaren och fatet rent, medan de inuti äro fulla av vad I haven förvärvat genom rofferi och omättlig ondska! --
|
26 |
Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att sedan också dess utsida må bliva ren. --
|
27 |
Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet! --
|
28 |
Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet. --
|
29 |
Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rättfärdigas grifter --
|
30 |
och sägen: 'Om vi hade levat på våra fäders tid, så skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'! --
|
31 |
Så vittnen I då om eder själva, att I ären barn av dem som dräpte profeterna. --
|
32 |
Nåväl, uppfyllen då I edra fäders mått. --
|
33 |
I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgå att dömas till Gehenna? --
|
34 |
Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra. --
|
35 |
Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret. --
|
36 |
Sannerligen säger jag eder: Allt detta skall komma över detta släkte. --
|
37 |
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat. --
|
38 |
Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde. --
|
39 |
Ty jag säger eder: Härefter skolen I icke få se mig, intill den tid då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'» --
|