| 3 Kapitlet |
1 |
Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud. --
|
2 |
Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig. --
|
3 |
Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla; --
|
4 |
så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon. --
|
5 |
Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd. --
|
6 |
På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna. --
|
7 |
Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda. --
|
8 |
Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri. --
|
9 |
Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda, --
|
10 |
så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över. --
|
11 |
Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom. --
|
12 |
Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär. --
|
13 |
Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd. --
|
14 |
Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld. --
|
15 |
Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne. --
|
16 |
Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära. --
|
17 |
Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga. --
|
18 |
Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar. --
|
19 |
Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd. --
|
20 |
Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned. --
|
21 |
Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt; --
|
22 |
så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals. --
|
23 |
Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta. --
|
24 |
När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött. --
|
25 |
Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga. --
|
26 |
Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran. --
|
27 |
Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den. --
|
28 |
Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax. --
|
29 |
Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet. --
|
30 |
Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont. --
|
31 |
Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar. --
|
32 |
Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse. --
|
33 |
HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han. --
|
34 |
Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd. --
|
35 |
De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam. --
|