| 36 Kapitlet |
1 |
För sångmästaren; av HERRENS tjänare David. --
|
2 |
I mitt hjärta betänker jag vad synden säger till den ogudaktige, till den för vilkens ögon Guds fruktan ej finnes. --
|
3 |
Den intalar ju honom vad som är behagligt i hans ögon: att man icke skall finna hans missgärning och hata den. --
|
4 |
Hans muns ord äro fördärv och svek; han vill icke göra vad förståndigt och gott är. --
|
5 |
Fördärv tänker han ut på sitt läger, han träder på den väg som icke är god; han skyr icke för något ont. --
|
6 |
HERRE, upp i himmelen räcker din nåd, och din trofasthet allt upp till skyarna. --
|
7 |
Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE. --
|
8 |
Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud! Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga. --
|
9 |
De varda mättade av ditt hus' rika håvor, och av din ljuvlighets ström giver du dem att dricka. --
|
10 |
Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus se vi ljus. --
|
11 |
Låt din nåd förbliva över dem som känna dig och din rättfärdighet över de rättsinniga. --
|
12 |
Låt icke de högmodigas fot komma över mig eller de ogudaktigas hand driva mig bort. --
|
13 |
Ja, där ligga ogärningsmännen fallna; de äro nedstötta och kunna icke mer resa sig. --
|