| 6 Kapitlet |
1 |
För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David. --
|
2 |
HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse. --
|
3 |
Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt. --
|
4 |
Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge? --
|
5 |
Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull. --
|
6 |
Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket? --
|
7 |
Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar. --
|
8 |
Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull. --
|
9 |
Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt. --
|
10 |
HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN. --
|
11 |
Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast. --
|