| 23 Kapitlet |
1 |
Och Sara blev ett hundra tjugusju år gammal; så gammal blev Sara. --
|
2 |
Och Sara dog i Kirjat-Arba, det är Hebron, i Kanaans land. Och Abraham kom och höll dödsklagan efter Sara och begrät henne. --
|
3 |
Därefter stod Abraham upp och gick bort ifrån den döda och talade så till Hets barn: --
|
4 |
»Jag är en främling och gäst hos eder. Låten mig nu få en egen grav hos eder, så att jag kan föra min döda dit och begrava henne.» --
|
5 |
Då svarade Hets barn Abraham och sade till honom: --
|
6 |
»Hör oss, herre. Du är en Guds hövding bland oss; begrav din döda i den förnämligaste av våra gravar. Ingen av oss skall vägra att giva dig sin grav till att där begrava din döda.» --
|
7 |
Men Abraham stod upp och bugade sig för landets folk, Hets barn; --
|
8 |
och han talade med dem och sade: »Om I tillstädjen att jag för ut min döda och begraver henne, så hören mig och läggen eder ut för mig hos Efron, Sohars son, --
|
9 |
så att han giver mig den grotta i Makpela, som tillhör honom, och som ligger vid ändan av hans åker. Mot full betalning i eder krets må han giva mig den till egen grav.» --
|
10 |
Men Efron satt där bland Hets barn. Och Efron, hetiten, svarade Abraham i närvaro av Hets barn, alla som bodde inom hans stadsport; han sade: --
|
11 |
»Icke så, min herre. Hör mig: Jag skänker dig åkern; grottan som finnes där skänker jag dig ock; jag skänker dig den inför mina landsmäns ögon; begrav där din döda.» --
|
12 |
Men Abraham bugade sig för landets folk; --
|
13 |
och han talade till Efron i närvaro av landets folk och sade: »Värdes dock höra mig. Jag vill betala åkerns värde; tag emot det av mig, och låt mig där begrava min döda.» --
|
14 |
Då svarade Efron Abraham och sade till honom: --
|
15 |
»Min herre, hör mig. Ett jordstycke till ett värde av fyra hundra siklar silver, vad betyder det mellan mig och dig? Begrav du din döda.» --
|
16 |
Och Abraham förstod Efron och vägde upp åt honom den summa som Efron hade uppgivit i närvaro av Hets barn, fyra hundra siklar silver, sådant silver som var gångbart i handel. --
|
17 |
Så skedde det att Efrons åker i Makpela, gent emot Mamre, själva åkern med grottan som fanns där och alla träd på åkern, så långt dess område sträckte sig runt omkring, blev överlåten åt Abraham till egendom --
|
18 |
inför Hets barns ögon, inför alla som bodde inom hans stadsport. --
|
19 |
Därefter begrov Abraham sin hustru Sara i grottan på åkern i Makpela, gent emot Mamre, det är Hebron, i Kanaans land. --
|
20 |
Åkern med grottan som fanns där blev så av Hets barn överlåten åt Abraham till egen grav. --
|